du satt inte och tittade på mig på samma sätt idag. och fast jag vet att jag inte tycker om när du gör det, så saknades något. jag saknar hur du följer mig med din ledsamma blick. jag saknar hur du ser på mig när jag tillslut ser dig i ögonen. jag vet att jag inte får sakna det, men jag gör det.

du tittar fortfarande på mig dock, och det skär i hjärtat att veta att jag inte får dig tillbaka, att jag inte kan, eller får, förlåta, varken dig eller mig själv för det som hände. gjort är gjort, eller rättare sagt, det som inte gjordes kan inte göras nu i efterhand. men det var inte bara mitt fel alltihopa, det var lika mycket du och det vet du faktist. 

-dom säger att ur det som är dåligt kommer alltid något bra

och jag måste säga att på ett sätt har dom rätt

för när jag förlorade dig, eller ja, förlorande oss

så rasade jag ihop och förlorade mig själv, men när jag sakta byggde upp mitt liv fick jag nya vänner som hjälpte mig och nu är jag starkare än någonsin även om jag fortfarande är svag så står jag stark.

ni förstår kanske inte, men så är det, och ni får leva med det.

livet hoppar vidare, eller simmar, shit the same, frammåt går det.

pusss:*

/seriösaelin.