mitt pussel är isär slitet, mitt hjärta krossat till miljarder.

mina ögon orkar inte titta, orkar inte ens öppnas för då börjar dom rinna.

mina lungor orkar inte andas, för det finns ingen kraft över till det.

mina ben orkar inte gå, för det är för många hålor i min väg.

men min fingar orkar skriva, för dom behöver ingen kraft till det,

dom skriver det hjärnan vill, och den har inte brutits ner helt än.

-kärlek suger, SUGER!

måste du stå i min väg, min livsväg?

jag hatar att jag aldrig slutat älska dig, fan fan fan

nu rinner ögonen igen.

helvete jbl, du  borde aldrig fått mig att falla för dig. varför ska du vara så jävla underbart vacker. så jäkla perfekt och helt underbart underbar. jag saknar dina läppar, och kyssexemen jag fick efter dina små "fjun" .

minns du den kvällen det var så varmt, minst femtio grader i din stuga? jag satt och tittade på dina fingar som vanligt och du frågade "vad är det med min fingrar du gillar så mycket?" jag visste precis vad jag skulle svara , " ingens fingrar är lika någon annans, och dina är helt underbara. dom matchar mina perfekt, titta bara själv" sen släppte jag inte din hand den kvällen.

fyfan vad jag saknar dig, jag hatar att säga det, för du kanske läser det här . men jag bryr mig inte. för du fattar säkert ändå. men jag bryter ihop snart, fast det har jag väl redan gjort vid de här laget. faaan, dt var länge sen ju.

tre jävla månader har jag plågats i min ensamhet, men är det någon som bryr sig?

-nej

alla säger att jag kan prata med dom, men i verkligheten kan jag inte det. för i verkligheten är allting annorlunda, stelt på något sätt. jag har ingen vän som jag kan berätta allting för utan att utelämna något. för det är alltid något man kan döma mig för. jag klarar det inte. när det går så långt att man bryter ihop framför sin favritlärare, så har det fan gått för långt.

nu säger inte jag att jag har dåliga vänner, för utan er är jag ingen. ni betyder så jävla mycke för mig, och det får ni aldrig glömma. men ibland saknas någon i den "vanliga" vänskapskretsen.  jag vet precis vem jag saknar också, och det gör inte allting bättre. minns du hur jäkla nära vi va i femman lousie? jag berättade allt för dig, och jag saknar den vänskapen. jag saknar den så jävla mycke också. jag saknar oss, vi var dunderstarka tillsammans. du var min allra bästa vän, som aldrig skulle kunna ersättas. och det finns ingen ersättare, bara du kan fylla den platsen du hade då. jag saknar dig alldeles väldigt mycket.

<3

/ledsna elin

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

den här bloggen är för en lång framtid nerstängd. ni hittar mig på ; http://eelinmaria.bloggplatsen.se/ ...

"How did we get here?When I use to know you so wellHow did we get here?Well, I think I know [..] Do you see what we've done?We've gone and made such fools of ourselves" paramore - decode för att den är så jäkla bra! ...

så här är läget just nu; jag är uttråkad jag hatar faktumet att skolan börjar imon jag önskar att jag borde använt den här dagen till något vettigt jag saknar min pojkvän -som dock glömde sin tröja här igår, me like ;p och jag tycker a...

jag vill inte börja skolan imon! jagvillinte! jagvillinte! jagvillinte! jagvillinte! jagvillinte!   ...

  den enda rädslan jag har, den enda anledningen till att jag aldrig hoppas på för mycket,   är att om jag tillåter mig själv att vara lycklig, om bara så för ett tag,   så kommer jag, när den lyckan tar slut, att falla ihop och ald...