utan Dig skulle livet sakna mening

utan Dig skulle jag inte ha någon livsglädje

utan Dig skulle allt jag byggt upp i mitt liv

vara förgäves.

men det är inte förgäves, för Du finns där.

där uppe någonstans finns Du.

och Du är min mening.

ord är bara ord tydligen

och ord ska inte betyda

något säger en del folk

så då skulle de menas

att när du säger till mig

att du älskar mig kan

det lika gärna menas

att du inte älskar mig

för jag vet ju inte

egentligen vad som

rör sig djupt inne i

dig eller om du talar

sanning hela tiden

eller om några delar

av allting du säger till

mig är vita lögner

från din sida som ska

få dig att verka bättre

men hur ska jag kunna

veta på riktigt om du

älskar mig om du inte

berättar vad du tänker

på när du ser på mig

(L)

jag finns redan där hos dig

tänk och känn efter

ditt hjärta bultar fortfarande

och därinne någonstans

finns jag

visst får man sakna sitt förflutna,

men man får inte längta efter det

för den som är fast i sitt förflutna

finner ingen trevlig framtid

jag saknar mitt förflutna

jag längtade efter det ännu mer

men jag hoppas jag insåg i tid

att det som varit aldrig kommer tillbaka

och att jag lämnade det bakom mig i tid

men man får sakna sitt förflutna

det får man, för det är okej

så länge man inte börjar längta efter det

lev i nuet

och se framemot

din morgondag

(L)

make it easier,

make me stronger.

(L)

livet går faktist vidare.

förlåt så jävla mycke.

men jag tänker inte

leva mitt liv efter dig.

ni får förlåta hur jag håller på idag

men det känns som om jag ska sprängas snart

jag vill skrika , gråta och bara släppa ut mitt hat.

jag vill få älska den personen jag älskar

och inte den alla andra vill att jag älskar

jag ha kärlek från han som faktist älskar mig

och inte fejk kärlek från någon annan

men framförallt vill jag få vara mig själv

jag vill inte vara den ni skapade

men jag vet inte om jag finns kvar

jag tror att ni nästan har raderat mig

-

ibland önskar jag att vi var sådär små

och inget betydde mer än stunden

när vi satt i sandlådan och byggde torn

vi kunde skratta i hur länge som helst

och få timmarna att gå snabbare än vi önskat

och när det var dags att åka hem

ville man alltid stanna liiite längre till

och när man tjatat färdig,

fick man ofta som man ville

jag minns hur det räckte med att mamma blåste

på det lilla såret på knät för att det inte skulle göra ont

och sen ett plåster och allt var bortglömt

-

hur som helst, så finns det bara en person

som kan ta fram den barnsliga elin

och den personen har jag förmodligen sumpat

alla chanser jag hade innestående hos

för jag är en idiot verkligen

jag är den idioten folket runt om mig

gjorde mig till.

helvete.

jag är fånig , jag vet det.

men jag sitter här och gråter

för att du var och är

den enda som verkligen

kommer älska mig.

du kan se i mina ögon

att jag inte är glad

även om jag ler

"dina läppar ler, men dina ögon glittrar inte"